Från snille till geni : den svenska kompositörsrollens omvandlingar från Kraus till måndagsgruppen och dess betydelse fö...

I Sverige under 1800-talet utspelades en kamp om synen på vad en kompositör är och gör. Är kompositören ett geni med förmåga att skapa nytt ur intet, eller är kompositören en mästare som ger anvisningar för hur man på olika vis kan sätta samman redan befintligt material att framföra? Utgår den originella skaparkraften från den individuella kompositörens personliga karaktär och individuella själsförmågor, eller utgår skaparkraften från folkets kollektiva nationalkaraktär och folksjäl? Är kompositören ett snille eller ett geni? I denna bok granskas de motsatta (idealtypiska) synsätten idealism och nationalromantik. Någon segrande part skulle inte koras förrän en bra bit in på 1900-talet. Den syn på kompositören som trädde fram i ensamt majestät efter andra världskriget det idealistiska geniet (som i Sverige verkade utan att synas, ett genius incognito) var en nödvändighet för den kommersialisering som kom att regleras genom de nya upphovsrättslagarna. Kompositörsrollens omvandling från snille till geni är med andra ord en viktig förutsättning för den problematiska situation som råder sedan millennieskiftet, där rättighetsindustrin i allt högre grad tenderar att begränsa kulturens uttrycksmöjligheter.

Detta är den fristående fortsättningen till Musiken, medierna och lagarna (Gidlunds 2012), om den västerländska synen på musikverket och hur den uppstått och förändrats genom historien.