I väntan på räven : Kjerstin Dellert på livets scener (inbunden)

Kjerstin Dellert på livets scener

I väntan på räven är berättelsen om en operasångerska och en storslagen artist som gärna beträdde många olika scener. Hon var en lysande medelpunkt och älskade att synas. Hos henne fanns en lust och en kraft i skapandet liksom en ovanlig förmåga att få kontakt med publiken. Dellert var gränsöverskridande, mångkunnig och orädd. Hon var själv sin bästa pr-kvinna. Genom sitt glada humör, sin humor och slagfärdighet blev hon populär i radio, tv och andra media. Men bakom denna kreativa, viljestarka och okonventionella primadonna fanns samtidigt en sårbar, känslig, reflekterande och bekräftelsesökande kvinna. Det är denna intressanta och mångbottnade sångerska som författaren Catarina Ericson-Roos insiktsfullt och lyhört skildrar i denna välillustrerade volym. Dellerts nutida kollega och efterföljare Rickard Söderberg har skrivit ett lika uppskattande som varmt företal.

Catarina Ericson-Roos, författare, bosatt i Uppsala och f.d. överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Hon har tidigare utgivit två omfattande biografier, dels om sångerskan, pedagogen och folkbildaren Dorothy Irving (2016), dels om operasångaren Erik Saedén (2019). Berättelsen om Kjerstin Dellert blir således hennes tredje stora sångarbiografi. Ericson-Roos har nu inlett arbetet med en fjärde biografi, om operasångaren Ragnar Ulfung. Hon disputerade 1977 med en avhandling om enheten text-ton i Robert Burns sånger. Ericson-Roos har också tidigare själv framträtt som sångerska.

"Kjerstin Dellert var under en period en av sin tids främsta sångerskor. Lika skön apparition som en stormig höstdag och med ojämförlig vilja till kommunikation i en operavärld där det för en del andra stjärnor räckte med att stå vid rampen och sjunga vackert. Men Dellert offrade delar av den obefläckade rampsången på uttryckets altare, och det var just det som bidrog till att jag ägnat mitt liv åt opera. Hon var nämligen inte gudomlig, utan något både större och vackrare. Hon var mänsklig."
Rickard Söderberg i bokens företal