De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem (bok, danskt band)

Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.

Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.

Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet Arvet efter 1968 . I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.