Kulturarvet tillhör alla, och när det digitaliseras kan alla ta del av och bidra till det, oavsett plats på jorden och tid på dygnet. I grunden är det en demokratisk fråga. När kulturarvet digitaliseras kan det synas i helt nya sammanhang och få oändligt många användningsområden, inom till exempel forskning, utbildning, turism, samhällsplanering och kulturella och kreativa näringar. Ett digitalt kulturarv kan väcka nyfikenhet för, och ge nya dimensioner till, såväl det materiella som immateriella kulturarvet. Det kan också länkas samman med annan digital information både inom och utanför kulturarvsområdet, vilket gör det möjligt att skapa såväl ny kunskap som nya tjänster som attraherar fler och nya användare. Digitaliseringen av kulturarvet är dessutom en extra säkerhet ifall det materiella kulturarvet av någon anledning skulle gå förlorat. För en effektiv samordning på digitaliseringsområdet behövs en tydlig riktning för arbetet. Den nationella strategin erbjuder en sådan riktning. Strategin har tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med museer och andra kulturarvsaktörer över hela landet. Vår gemensamma vision är ett långsiktigt användbart och sammanlänkat digitalt kulturarv för dagens och framtidens användare.
| Format |
Häftad |
| Omfång |
33 sidor |
| Språk |
Svenska |
| Förlag |
Riksantikvarieämbetet |
| Utgivningsdatum |
2024-06-24 |
| ISBN |
9789172099128 |
