Den gustavianska eran kännetecknades av ett intensivt fest- och nöjesliv där maskerader, assembléer och divertissement gavs i både privat och offentlig regi. Platserna där festerna arrangerades samt användandet av arkitektur och konst, såväl befintlig som efemär, var avgörande för att gestalta och ge mening åt de narrativ som firandena avsåg förmedla. Arrangörerna vävde samman nationens och monarkins historia med tidigare signifikanta regenter, riken och gudomligheter. Parallellerna underströks av symboler, berättelser och konstverk med ursprung i den grekisk-romerska antiken. I egenskap av huvudstad med rikets största invånarantal utgjorde Stockholm skådeplatsen för publika och mer ceremoniellt betonade firanden. Inledningsvis behandlas platserna och deras förutsättningar för att genomföra arrangemangen. Därefter i avhandlingens tre fallstudier undersöks först Aesculapii tempel, givet i Pelarsalen på Stockholms slott den 22 januari 1777 med anledning av änkedrottningen Lovisa Ulrikas tillfrisknande. I den andra fallstudien granskas Borgerskapets fest i Kungsträdgården den 21 augusti 1791, arrangerat för att högtidlighålla Gustav III:s hemkomst från Aachen. Avslutningsvis presenteras och analyseras de samlade festligheterna givna i samband med avtäckningen av Gustav III-statyn på Skeppsbron den 24 januari 1808. Detta är en doktorsavhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet [2023].
| Format |
Häftad |
| Omfång |
365 sidor |
| Språk |
Svenska |
| Förlag |
Stockholm University |
| Utgivningsdatum |
2023-04-21 |
| ISBN |
9789180141949 |
